Emma- De är såna här gånger man kanske skulle behöva lite extacy
Hej!
Just nu händer de inte så mycket mer i mitt liv vilket ni säkert förstår. Smärtan att vara ensam tar kol på mig, just nu vill jag bara försvinna. Visst, de har vart bättre stundtals men de faller alltid tillbaka till ruta ett. Ingenting verkar vilja gå min väg, är de bara en tillfällighet eller är de inte meningen att jag inte ska finnas till? Jag har gett upp, jag lever på min familj och mina vänner. Jag är som en amöba, klarar mig inte utan någon annan. Sorligt men sant. Just nu sitter jag och kikar på Idol, ganska underhållande men ändå så patetiskt. Folk som tror de kan sjunga ställer sig frivilligt i tv och blir förnedrade. Jag skulle själv aldrig göra det, för jag vet att jag inte sjunger jättebra men samtidigt sjunger jag inte illa. Jag ligger någonstans över medel iallafall. Och de är inte bara som jag säger utan andra människor har berömt min sångröst. Min bror är väl undantaget eftersom han rappar och tycker att jag mest sjunger "töntiga saker". Nu ska jag koka lite te och försöka att koppla av ett tag. Tankarna håller på att springa ikapp och de blir bara värre om jag inte sysselsätter mig. Inatt fick jag iallafall sova en hel natt och de var första gången på över två veckor. De var himla skönt samtidigt som jag känner att jag inte är värd att få sova. De stunder jag mår bättre får jag dåligt samvete för jag tycker itne att jag förtjänar att må bra. Jag vet inte vad som händer med mig men de återstår väl att se. Jag klarar inte att se flickvänner gå med sina pojkvänner hand i hand på stan. Jag blir tårögd och vill bara gråta. Jag saknar allt så förbannat mycket, jag sa att jag kunde dö för dig och jag menade de. För jag har nästan dött för dig, om de inte räddat mig. Jag hade inte velat räddats. jag vill inte leva utan dig. Du förstår troligtvis inte vad du betyder för mig John. Varje natt ligger jag och tänker på dig och tårarna bara rinner nerför kinderna. Mitt hjärta är så krossat ett hjärta kan vara och de gör ont så ont. Fan vad jag önskar att de kunde bli du och jag igen, jag skulle verkligen må bättre av de. Jag skulle verkligen bli glad igen då. Jag orkar bara inte, jag borde tänka på allt de bra jag har i mitt liv men allt negativt trycker ner de bra. Jag skulle ha kokat te för ett bra tag sen men så kom denna långa texten ovanför till! Så tokigt de kan bli ibland. Men nu jäklar blir de te-party!
xoxo
Emma ♥
Just nu händer de inte så mycket mer i mitt liv vilket ni säkert förstår. Smärtan att vara ensam tar kol på mig, just nu vill jag bara försvinna. Visst, de har vart bättre stundtals men de faller alltid tillbaka till ruta ett. Ingenting verkar vilja gå min väg, är de bara en tillfällighet eller är de inte meningen att jag inte ska finnas till? Jag har gett upp, jag lever på min familj och mina vänner. Jag är som en amöba, klarar mig inte utan någon annan. Sorligt men sant. Just nu sitter jag och kikar på Idol, ganska underhållande men ändå så patetiskt. Folk som tror de kan sjunga ställer sig frivilligt i tv och blir förnedrade. Jag skulle själv aldrig göra det, för jag vet att jag inte sjunger jättebra men samtidigt sjunger jag inte illa. Jag ligger någonstans över medel iallafall. Och de är inte bara som jag säger utan andra människor har berömt min sångröst. Min bror är väl undantaget eftersom han rappar och tycker att jag mest sjunger "töntiga saker". Nu ska jag koka lite te och försöka att koppla av ett tag. Tankarna håller på att springa ikapp och de blir bara värre om jag inte sysselsätter mig. Inatt fick jag iallafall sova en hel natt och de var första gången på över två veckor. De var himla skönt samtidigt som jag känner att jag inte är värd att få sova. De stunder jag mår bättre får jag dåligt samvete för jag tycker itne att jag förtjänar att må bra. Jag vet inte vad som händer med mig men de återstår väl att se. Jag klarar inte att se flickvänner gå med sina pojkvänner hand i hand på stan. Jag blir tårögd och vill bara gråta. Jag saknar allt så förbannat mycket, jag sa att jag kunde dö för dig och jag menade de. För jag har nästan dött för dig, om de inte räddat mig. Jag hade inte velat räddats. jag vill inte leva utan dig. Du förstår troligtvis inte vad du betyder för mig John. Varje natt ligger jag och tänker på dig och tårarna bara rinner nerför kinderna. Mitt hjärta är så krossat ett hjärta kan vara och de gör ont så ont. Fan vad jag önskar att de kunde bli du och jag igen, jag skulle verkligen må bättre av de. Jag skulle verkligen bli glad igen då. Jag orkar bara inte, jag borde tänka på allt de bra jag har i mitt liv men allt negativt trycker ner de bra. Jag skulle ha kokat te för ett bra tag sen men så kom denna långa texten ovanför till! Så tokigt de kan bli ibland. Men nu jäklar blir de te-party!
xoxo
Emma ♥
Kommentarer
Trackback
